Uskontojen yhteistyö Suomessa - USKOT-foorumi ry
Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet rf

Kristna högtider

Redan tidigt i kyrkans historia växte en kalender med minneshögtider fram vid sidan av kyrkoåret eller Herrens år. Genom kalendern lyfte kyrkan fram viktiga händelser och personer ur Bibeln och kyrkans liv. Kristna högtider kan alltså uppmärksamma både kyrkliga helger och heliga personer. I Finland grundar sig namnsdagskalendern på den kyrkliga helgonkalendern. Därför ingår också många kristna helgons högtidsdagar i kalendern.  

 

Under historiens gång har helgonkalendern och kyrkoåret fått delvis olika utseende i den västliga och den östliga kyrkan. Den östliga kalendern beaktas av Finlands ortodoxa kyrka. De övriga kyrkorna firar högtider enligt den västliga kalendern. Efter reformationen uppstod flera kyrkor vid sidan av den katolska kyrkan. I Finland representeras dessa av Evangelisk-lutherska kyrkan och de så kallade frikyrkorna som adventister, baptister, metodister och pingstvänner. Frikyrkornas samarbetsorgan heter Frikyrklig Samverkan () Ekumeniska Rådet i Finland är ett samarbetsorgan för alla kristna kyrkor i Finland ().

 

Katolska kyrkans högtider

 

I katolska kyrkan delas de liturgiska högtiderna, de som firas i gudstjänsten, in i fyra kategorier: högtidshelger, högtider, minnesdagar och frivilliga märkesdagar. Högtidshelgerna har som regel sin bestämda plats i kyrkoåret. Till dem hör också en vigilia (mässä, nattvardsgudstjänst) som hålls aftonen innan helgdagen. Vissa högtidshelger är påbjudna enligt kanonisk rätt (se förklaring längre ner). Det betyder att alla ska delta.

 

Vad är kanonisk lag eller kanonisk rätt? Den kanoniska lagen är ett rättssystem som gäller i katolska, ortodoxa och anglikanska kyrkor. Lagen definierar kyrkans principer, relationerna mellan kyrkan och andra institutioner, och kyrkan inre ordning. Den kanoniska rätten är det äldsta ännu i bruk varande juridiska systemen i väst.

 

I den här kalendern ingår katolska kyrkans minnesdagar och högtider och de 24 viktigaste liturgiska högtiderna. 

 

(Läs mera här!)

 

Alla söndagar är värda att fira, [http://katolinen.fi/?page_id=302]

 

Högtidskalendern i de reformatoriska kyrkorna

 

Efter reformationen plockades de flesta helgondagarna bort ur kalendern hos de västliga kyrkorna. Detta märks både i den lutherska kyrkan och hos frikyrkorna (se förklaring längre ner). Det frälsningshistoriska motivet formar kyrkoåret också i dessa kyrkor, som firanet av jul, påsk och pingst.

 

En del minnesdagar för viktiga personer i kyrkans historia finns dock kvar i Evangelisk-lutherska kyrkan. I den augsburska bekännelsen uppmanas de troende att offentligt minnas helgonen som ses som goda föredömen för en kristen. Apostlarnas och evangelisternas helgdagar hölls kvar i den kyrkliga kalendern fram till 1772. Den viktigaste helgondagen var St Henriksdagen som länge firades i både katolska och lutherska kyrkorna.

 

Vad är frikyrkor? Frikyrkorna är självständiga kristna kyrkor som är verksamma i Finland sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Frikyrkorna är inte nationella folkkyrkor som Evangelisk-lutherska kyrkan eller Finlands ortodoxa kyrka. Frikyrkorna grundar sin verksamhet på frivillighet och personligt engagemang. Frikyrkorna bär inte upp kyrkoskatt, utan verksamheten bärs upp av frivilliga gåvor och kollekter. Frikyrkorna har ofta en global profilering med systerkyrkor och samarbetsorgan i Europa och hela världen. Frikyrkorna samarbetar med varandra inom Frikyrklig Samverkan FS (finlandssvenska frikyrkor) och Finska frikyrkorådet, Suomen Vapaakristillinen Neuvosto (finskspråkiga frikyrkor). Frikyrkorna tillhör också Ekumeniska Rådet i Finland. Till frikyrkorna räknas Adventkyrkan, Baptistsamfundet, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Missionskyrkan (fi. Vapaakirkko), Pingströrelsen.

 

Frikyrkorna följer i allmänhet det lutherska kyrkoåret.

 

Det lutherska kyrkoåret

 

Gudstjänstlivet i lutherska kyrkan och dess församlingar får sin rytm och sitt innehåll från kyrkoåret. Varje söndag och högtid har sina egna bibeltexter och böner.

 

Lutherska kyrkans kyrkoårskalender bygger på den västliga kyrkans viktigaste högtider, jul, påsk och pingst. Kyrkoåret inleds första söndagen i advent.

 

De kristna högtiderna ger möjlighet för familj och vänner att fira gudstjänst tillsammans i en större gemenskap, eftersom den kristna kyrkan förenar människor över hela jorden.

 

Det ortodoxa kyrkoåret

 

Kyrkoåret inleds den 1 september i den ortodoxa kyrkan och sträcker sig fram till den 31 augusti. Detta bygger på en tradition ända från det bysantiska riket. Den viktigaste högtiden är Kristi uppståndelsehögtid, påsken, som utgör höjdpunkten på årets gudstjänstfirande.

 

Kyrkoåret omfattar dessutom tolv stora högtider och några mindre högtider som finns upptagna i denna kalender. I huvudsak grundar sig högtiderna på händelser ur Jesu Kristi liv eller jungfru Marias liv. Ett undantag är Korsets upphöjelse 14 september. Inför högtiderna hålls en förberedande fasta.

 

Kyrkoåret på kyrkornas egna webbplatser

  • Den katolska liturgiska kalendern för Finland finns här (på finska):  

Det kalendarium som används av Katolska kyrkan i Sverige finns här, men notera att t.ex. S:t Henrik firas inte i samma utsträckning som i Finland:

style="mso-comment-reference: ST_2; mso-comment-date: 20141120T1743;"> 

  • Evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoårskalender finns här:

  • Ortodoxa kyrkans kyrkoårskalender finns här (på finska):

Högtidshelger och Herrens högtider i katolska kyrkan

Alla söndagar är helg- och högtidsdagar.

 

8.12.              Jungfru Marias obefläckade avlelse

25.12.            Herrens födelse – jul

30.12.            Den heliga familjen: Jesus, Maria, Josef (fest)

1.1.                Guds heliga moder Marias högtid

6.1.                Herrens uppenbarelse – Trettondedag jul

                      Herrens dop, söndagen efter Trettondedag jul

19.1.              St Henrik, biskop martyr, stiftets och hela Finlands skyddshelgon

2.2.                Herrens frambärande i templet – kyndelsmässodagen

19.3.              Helige Josef, jungfru Marias brudgum

25.3.              Marie bebådelsedag

                      Påskdagen

                      Kristi himmelsfärdsdag

                      Pingstdagen

                      Heliga trefaldighet (1 söndagen efter pingst)

                      Kristi kropp och blod (Corpus Christi, 2 söndagen efter pingst)

                      Jesu heliga hjärta (fredagen efter Corpus Christin)

24.6.              Johannes Döparens födelse

29.6.              Heliga apostlarna Petrus och Paulus

6.8.                Kristi Förklarings dag

15.8.              Jungfru Marias upptagning till himlen

                      Alla helgons dag (1 söndagen i november)

                      Domsöndagen, Kristi herraväldes söndag (kyrkoårets sista söndag)

 

Följande helger finns också högt på listan över högtider:

 

- De heliga tre påskdagarna (Triduum sacrum)

- Askonsdagen

- Dagarna i stilla veckan

- Dagarna i påskoktaven (åtta dagar som börjar med påskdagen)

- Alla själars dag (lördagen före Alla helgons dag)

 

Se också:

 

Kristna högtider

 

1. Jungfru Marias födelsedag, 8 september (kat., ort.)

 

Enligt denna berättelse som inte grundar sig på Bibeln utan traditionen, föddes Maria av barnlösa föräldrar, Joakim och Anna. När Joakim flytt efter att han hånats för deras barnlöshet, uppenbarade sig Guds ängel för honom och uppmanade honom att återvända till sin hustru och förena sig med henne. Gudsmoderns tillblivelse är alltså ett resultat av vanligt äktenskapligt umgänge och grunden för Kristi mänskliget och hela världens frälsning. I katolska kyrkan är Jungfru Marias födelsedag en så kallad fest.

 

Enligt den ortodoxa kyrkans tradition inleds kyrkoåret den 1 september. Kyrkoårets första högtid är alltså jungfru Marias födelsedag och firas 8.9. Kyrkoåret avslutas på motsvarande sätt med Gudsmoderns avsomnande som firas den 15 augusti. Jungfru Marias födelse hör till de tolv stora högtiderna i ortodoxa kyrkan. Kyrkoåret i katolska kyrkan, evangelisk-lutherska kyrkan och frikyrkorna inleds vid första advent. 

 

 

 

2. Korsets upphöjelse, 14 september (ort.)

 

Korsets upphöjelse har sina rötter i 300-talet då kejsarinnan Helena, mor till östroms kejsare Konstantin, åkte till Jerusalem för att finna det försvunna korset. Under samma århundrade blev det vanligt att kristna åkte på pilgrimsresor till det heliga landet för att besöka Bibelns viktiga platser. Korset återfanns och delar av korset delades ut som reliker till kyrkorna som de troende visade vördnad och gör det fortfarande. För en kristen är korset ett tecken på beskydd och seger. Korsets budskap är att döden är besegrad genom Kristi korsdöd och uppståndelse. Korset och påsken hör alltid ihop. Festen hör till de tolv viktigaste festerna i ortodoxa kyrkoåret.  

 

3. Mikaelidagen (lut.), de heliga ärkeänglarnas fest, 29 september (kat.)

 

Mikaelidagen vittnar om ärkeängeln Mikael. I den västliga kristenheten firas dagen den 29 september sedan 400-talet. Mikael omnämns i Nya testamentet som en av ärkeänglarna, som kämpar mot det onda. I evangelisk-lutherska kyrkan firas Mikealidagen eller änglarnas dag första söndagen i oktober.

 

I katolska kyrkan är 29 september de heliga ärkeänglarnas fest. De heliga skyddsänglarnas dag firas av katolikerna den 2 oktober. De ortodoxa firar ärkeängeln Mikael, alla ärkeänglars och ”alla kroppslösa krafters” dag den 8 november.

 

4. De heliga skyddsänglarnas dag, 2 oktober (kat.)

 

(Jämför 8.11)

 

5. Helige Franciskus, 4 oktober (kat.)

 

Franciskus var son till tyghandlaren Pietro di Bernardonen och växte upp i den lilla italienska staden Assisi. I 25 levde han ett materiellt sett gott liv. Under en pilgrimsfärd till Rom mötte han några föraktade, spetälska människor och stannade för att hjälpa dem. Därefter blev han kallad att bygga upp kyrkan och började så, med sin faders pengar, restaurera kappellet i San Damiano utanför Assisi och ett par andra kyrkor.

 

Franciskus började predika och fick anhängare för vilka han skrev regler. Två år före sin död på berget La Verna fick han uppleva stigmatisering, dvs. den korsfästa Kristus sår blev synliga på hans kropp. Vid slutet av sitt liv skrev han Solsången, hela skapelsens lovsång, som avspeglar hans tro på att Skaparen är närvarande i hela skapelsen. Helige Franciskus dog den 3 oktober 1226. Han blev helgonförklarad redan två år efter sin död.

 

Franciskus älskade djur och franciskusdagen inleder också den internationella djurskyddsveckan.  

 

6. Heliga Birgitta, 7 oktober (kat.)

 

Heliga Birgitta var sin tids mesta kända religiösa och politiska påverkare. Birgitta av Vadstena blev känd för sina uppenbarelser som hon fick motta redan tidigt. Uppenbarelserna handlade främst om Kristi lidande och vördnad för Maria. Birgitta lämnade efter sig många skrifter. 

 

Många kyrkor i Finland är tillägnade minnet av Heliga Birgitta. Birgitta Birgersdotter dog i Rom 1373 och blev helgonförklarad den 7 oktober 1391. År 1999 utnämnde katolska kyrkan henne till Europas skyddhelgon.

 

Både Vadstena kloster som hon grundade och systerklostret i Nådendal är viktiga platser för litteratur och religion och betydde mycket för det andliga livet i Norden.

 

7. Alla helgons dag, de dödas dag, 1 november (kat., luth.)

 

Allhelgona är en sammansmältning av två högtider, alla helgons dag 1 november (Festum omnium sanctorum) och alla själars dag, minnet av alla troende som dött (Commemoratio omnium fidelium defunctorum). Denna dag minns kyrkan alltså både de kristna martyrerna och alla som dött i tron på Kristus.

 

Första gången firades allhelgona den 1 november 609 då templet Pantheon i Rom invigdes som kristen kyrka. Redan före detta hade människor fört helgonreliker till templet.

 

I katolska kyrkan är dessa dagar fortfarande två separata liturgiska högtider. I övriga världen förutom Finland firas alla helgons dag alltid den 1 november (i Finland första söndagen i november) och de dödas dag den 2 november (i Finland lördagen före första söndagen i november).

 

I Evangelisk-lutherska kyrkan firas allhelgonasöndagen efter den 30 oktober. Katolikerna firar alla helgons dag den första söndagen i november och dagen hör till kyrkans 24 viktigaste liturgiska högtider. 

 

8. Ärkeängeln Mikael och alla änglars dag, 8 november (kat., ort., luth.)

 

Mikaelidagen handlar om ärkeängeln Mikael. I den västliga kristenheten har Mikaels dag firats den 29 september sedan 400-talet. Ärkeängeln Mikael nämns i Nya testamentet som en av ärkeänglarna som strider mot det onda. Evangelisk-lutherska kyrkan firar Mikaelidagen söndagen efter 29.9. Dagen tillägnas alla änglar. I katolska kyrkan firas 29 september som de heliga ärkeänglarnas gemensamma högtid. De heliga skyddsänglarnas dag firas av katolikerna den 2 oktober.

 

9. Helige Andreas, 30 november (kat., ort.)

 

Andreas (grek. manlig) var enligt Nya testamentet en av apostlarna och lärjunge till Jesus. Han var aposteln Petrus bror och i början en lärjunge till Johannes döparen. Enligt Johannes evangelium var han från Betsaida, men evangelierna enligt Matteus, Markus och Lukas låter förstå att han är hemma från Kafarnaum. Evangelisterna beskriver Andreas som en av Jesu närmaste lärjungar, men i Lukas evangelium och i Apostlagärningarna nämns han bara i uppräkningen av Jesu lärjungar. Enligt den kristna traditionen led Andreas martyrdöden på ett snett kors, som också kallas andreaskorset. 

 

I Ryssland hedras aposteln Andreas som landets upplysare. Han är också Skottlands skyddshelgon och på Skottlands flagga finns andreaskorset avbildat. Den helige Andreas dag firas den 30 november både i den östliga och västliga kyrkan. Det är också Skottlands nationaldag. Före 1774 firades dagen som helgdag i Finland.

10. Första söndagen i advent (kat., luth.)

 

I den västliga kyrkan inleds kyrkoåret första söndagen i advent.

 

Dagens text är sedan medeltiden berättelsen om Jesus som rider in i Jerusalem. Enligt Bibeln red Jesus in i Jerusalem på ett fredligt sätt, sittande på en åsna, inte som världsliga härskare som red på stridshästar. Så anknyter Jesus till profeten Sakarjas profetia om det kommande fredsriket. Också namnet på dagen, ödmjukhetens advent (adventus humiliationis) syftar på detta.

 

 

 

Dagens evangeliexter hör ihop med händelserna kring advent, jul, palmsöndag och påsk. På detta sätt lyfts påskens betydelse för kyrkoåret fram redan från början. Julen får sin betydelse genom Kristi lidande, död och uppståndelse.

 

I den lutherska kyrkan inleds adventsfastan första söndagen i advent. Fastetraditionen har dock urholkats betydligt i den lutherska traditionen. I den ortodoxa kyrkan förbereder man sig för julen genom en 40 dagars fasta.  

 

11. St Nikolaus, 6 december (kat.,ort.)

 

Nikolaus av Myra eller Nikolaus undergöraren var ärkebiskop av Myra i nuvarande Turkiet på 300-talet. Han deltog bland annat i första kyrkomötet i Nikea år 325 och motsatte sig den arianska villoläran. Han var känd för att hjälpa de fattiga och har blivit en förebild för dagens jultomte. Enligt legenden fäste Nikolaus mycket uppmärksamhet vid barnen och han blev därför barnens skyddshelgon under medeltiden. I Nederländerna delades julgåvor till barnen på St Nikolausdagen den 6 december. Holländska protestanter tog seden med sig till Nordamerika där legenden om Nikolaus så småningom förvandlades till den amerikanska jultomten, Santa Claus. Santa Claus kommer från holländskans Sinterklaas, som i sin tur går tillbaka till St Nikoalaus.

 

12. Jungfru Marias obefläckade avlelse, 8 december (kat.)

 

Jungfru Marias obefläckade avlelse firas som en av de 24 viktigaste helgerna i den romersk-katolska kyrkan. Traditionen grundar sig på utombibliska texter som berättar att Maria föddes av gamla barnlösa föräldrar, Joakim och Anna. Joakim tvingades fly på grund av skam efter att ha blivit hånad för sin barnlöshet. Efter att Herrens ängel uppenbarat sig för honom återvände han dock till sin hustru och förenade sig med henne. Gudsföderskans avlelse är alltså ett resultat av normalt äktenskapligt samliv och grunden för Kristi mänsklighet och hela världens frälsning.                                            

 

13. Heliga Anna, 8 och 9 december (kat., ort.)

 

Herren Jesu Kristi mormor Anna vördas bland annat i december, nio månader innan Jungfru Marias födelsehögtid. I den romersk-katolska kyrkan är minnesdagen den 8 december. Anna och hennes man Joakim hade inga barn, vilket gjorde att Joakim skamfylld flydde ut i öknen. Anna satt hemma och grät tills Herrens ängel berättade för henne att Joakim var på väg hem och att de skulle få ett barn som skulle bli mor till Frälsaren.

 

14.  Sankta Lucia, 13 december (kat., ort., luth.)

 

Luciadagen firas den 13 december. Firandet av dagen har blivit en tradition, speciellt i Sverige och Svenskfinland, men den har också spritt sig till de finskspråkiga. Högtiden går i likhet med andra årliga högtider tillbaka till den katolska helgonkalendern. Lucia ses som ljusbärare under den mörkaste tiden under året.

 

Enligt en legend miste Lucia livet under kejsar Diokletianus förföljelsers på 300-talet. Lucia var en ung kristen kvinna som förråddes av sin fästman till romarna. De försökte tvinga Lucia att bli prostituerad och bränna henne, men som genom ett under lyckades varkendera. Slutligen avrättades Lucia av bödeln.

 

Enligt en annan legend förälskade sig en icke-kristen ung man i Lucias vackra ögon. Lucia besvarade dock inte hans känslor, utan rev till slut ut sina ögon och sände dem till mannen. Enligt berättelsen blev mannen förskräckt och omvände sig till den kristna tron. Lucia blev därmed de blindas och synskadades helgon.

 

15. Jesu Kristi födelse, juldagen 25 december

 

Frälsarens, Jesu Kristi födelse är den kristna trons grundpelare. Gud blev människa så att människan skulle bli frälst. Genom Adam, den första människan, kom synden in i världen och kontakten mellan Skaparen och skapelsen bröts. Genom Kristus har kontakten återupprättats. Kristi födelsefest har firats sedan 300-talet enligt forskningen. Dess betydelse är så stor att man i den ortodoxa kyrkan förbereder sig inför den med en 40-dagars fasta. I den västliga kyrkan föregås julfirandet av adventstiden och dess fyra söndagar. Högtiden grundar sig på Lukas evangeliums berättelse om Jesu födelse (Luk. 2:1-20). Tidigare firades julen en hel vecka, men av detta finns endast annandag jul kvar i kalendern. Herrens födelse, julen, hör till de 24 viktigaste högtiderna i katolska kyrkan.

 

16. Julannandag 26 december (kat., lut.)

 

Förutom juldagen hör julannandag, aposteln Johannes dag och Menlösa barns dag till lutherska kyrkans jultradition. I katolska kyrkan är så gott som alla dagar som följer på juldagen helgdagar, också vardagarna hör till juloktaven (åtta dagar) och är därför värdefulla. I ortodoxa kyrkan är 26 december Gudsföderskans högtid. Julens avslutningshögtid firas den 31 december.

 

17. Den heliga familjen: Jesus, Maria och Josef, 30 december (kat.)

 

Den heliga familjens högtid hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i den katolska kyrkan.

 

18.  Trettondagen, Kristi dop, 6 januari

 

Trettondagen har firats sedan 200-talet. Dagen hette ursprungligen epifania, uppenbarelse, eller teofania, Herrens uppenbarelse. Enligt kristen tro innebär det att Gud uppenbarar sig i världen genom sin Son, Jesus Kristus. I den västliga traditionen läses evangelietexten om österns vise, som kom för att ge sin hyllning till den nyfödde judakungen. De vise männen representerar andra folk. Detta tolkas som att Kristus är hela världens ljus. 

 

I ortodoxa kyrkan är theofania en av de tolv stora högtiderna.

 

Herrens uppenbarelse, trettondagen, är en av de 24 viktigaste högtiderna i katolska kyrkan. Söndagen efter trettondagen firas till minne av Jesu dop.

 

19.  St Henriksdagen, 19 januari (kat.)

 

St Henrik kom till Finland med Sveriges kung Erik på 1100-talet och fungerade som biskop i Egentliga Finland. Historikerna är inte eniga om St Henriks livsöde.

 

Enligt legenden led biskop Henrik martyrdöden i Kjulo år 1156. Under medeltiden firades två högtider till hans minne: dödsdagen 20 januari, firas numera den 19 januari, och minnet av att hans reliker flyttades (translatio) till Åbo den 18 juni.

 

Apostlarnas och evangelisternas dagar hölls kvar i lutherska kalendern till 1772. Helgonkalenderns viktigaste dag var St Henriks minnesdag och den firades under lång tid också i lutherska kyrkan.

 

St Henriks högtid - han var biskop, martyr, och är stiftets och hela Finlands skyddshelgon - hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

20. Kyndelsmässodagen (kat., lut.), Herrens frambärande i templet (ort.), 2 februari

 

 

 

 

 

Kyndelsmässodagen, hos de ortodoxa Herrens frambärande i templet, är en högtid som firas 40 dagar efter jul, den 2 februari och som hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan. 

 

Under medeltiden välsignades den dagen de ljus som skulle användas i kyrkan under det kommande året. I lutherska kyrkan firas kyndelsmässodagen söndagen efter den 2 februari. Högtidens bibliska tema är att barnet Jesus förs till templet i Jerusalem, och det gudomliga ljus som kom till världen genom honom. Den gamle mannen Simon välsignar barnet och dess föräldrar och prisar Gud för frälsningen som han berett åt alla folk och för ljuset som han låter lysa för folken genom Israel.  

 

I ortodoxa kyrkan firas den 2 februari Herrens frambärande i templet. Dagen är en av det tolv största högtiderna för de ortodoxa. I den judiska traditionen offrade man till Herren 40 dagar efter ett barns födelse efter att moderns reningsmånad gått till ända. Enligt Mose lag tillhörde varje barn Gud och skulle därför föras till templet efter 40 dagar.

 

21. Inledandet av fastan (ort.), försoningssöndagen (luth., ort)

 

Fastlagssöndagen eller försoningssöndagen, inleder ortodoxa kyrkans stora eller heliga fasta. Fastan kallas också ångerns skola då kristna stannar upp inför sig själva och sin ofullkomlighet, syndighet, och avstår från viss mat och annat onödigt. Ångern börjar bara med att man försonar sig med Gud och andra människor. Därför ber de ortodoxa om förlåtelse i början av fastan av varje medmänniska, både kända och okända.

 

22. Helige Josef, Jungfru Marias man (kat.)

 

23. Askonsdag (kat., luth.)

 

Askonsdagen inleder den 40 dagar långa fastan som föregår påsken i den västliga kyrkan. De ortodoxa inleder fastan redan föregående måndag, försoningssöndagen. Askonsdagen har fått sitt namn av bruket att man sprider aska över sitt huvud, som förknippas med påsken. Askan är en symbol för ånger och bättring.

 

Också i vårt land kallades dagen redan under medeltiden för askonsdagen eller dagen med säck och aska (dies cineris, dies cinerum et cilicii). Med tiden glömdes namnet bort, men det har tagits i bruk igen i evgangelisk-lutherska kyrkan under de senaste decennierna.

 

24. Marie bebådelsedag, 25 mars

 

Bakrunden till denna helg är ängeln Gabriels möte med jungfru Maria. Ängeln berättade då för Maria att hon skulle föda en son, Jesus. Härifrån kommer också benämningen evangelismus, de glada nyheternas högtid, vilket återfinns i olika språk. Enligt kristen tro manifesteras Guds nåds hela rikedom i detta löfte som Maria fick genom ängeln.

 

Marie bebådelsedag kallas också ibland återlösningens början.  Ängelns besök hos jungfru Maria skedde nio månader före jul. Jesus avlades av den heliga Anden i Marias sköte samtidigt som ängeln berättade om att Jesus skulle födas av Maria. I början inledde Marie bebådelsedag firandet av nyåret. Fortfarande hänvisar höstmånadernas namn till ett ordningsnummer två månader tidigare (september, den sjunde månaden, oktober, den åttonde, november, den nionde och december, den tionde månaden).

 

Marie bebådelsedag hör till de tolv viktigaste helgerna i ortodoxa kyrkan. För katolikerna är helgen en av de 24 största helgerna i det liturgiska året. I lutherska kyrkan infaller Marie bebådelsedag den 25 mars men den firas söndagen mellan 22 mars och 28 mars, en vecka före palmsöndagen. 

 

 

 

 

25. Palmsöndagen

 

Palmsöndagen inleder stora veckan (ort.), heliga veckan (kat.) eller stilla veckan (luth.). Palmsöndagens namn syftar på när Jesus red in i Jerusalem och människorna bredde ut palmkvistar framför honom.

 

Till firandet förknippas bruket att smycka kyrkan med palmkvistar, eller att ha palmkvistar i processionen i kyrkan. I nordligare länder används videkvistar och i andra länder kvistar av olivträd. I Finland kommer traditionen ”virpominen” från detta. Då går yngre barn med målade ansikten (påskhäxor) och videkvistar från hus till hus och tigger till sig litet godis med en sång.

 

Palmsöndagen inleder ärans konungs, Jesu Krist lidandes väg. Efter att Jesus blivit smord i Betania rider han in i Jerusalem mot sitt lidande och sin död. Men mitt i allt detta finns hoppets och segerns tecken för varje kristen, och symbolen är palmkvistarna. På palmsöndagen beger sig Kristi kyrka ut för att följa Kristus mot hans död.

 

26. Skärtorsdag (kat., ort., lut.)

 

Skärtorsdag är torsdagen i stilla veckan som föregår påsken. Det var då som Jesus instiftade nattvarden enligt Lukas evangelium 22:14-20.

 

Bibeln berättar om hur Jesus på skärtorsdagens kväll drog sig tillbaka till Getsemanes trädgård för att be om kraft från sin Far. Judas Iskariot som förrådde Jesus, ledde Jesu fiender, judiska tempelpräster, sadducéer och romerska soldater för att arrestera Jesus.

 

I katolska kyrkan inleds firandet av Kristi lidande, död och den tredagar långa uppståndelsehögtiden, påsken, med skärtorsdagens kvällsmässa. Påskfirandet kulminerar under påsknatten och avslutas med en vesper (andakt) på påsksöndagen. Man talar om de heliga påskdagarna (triduum sacrum).

 

27. Långfredag

 

Långfredagens kristna budskap är att Kristus har dött för vår skull. Hans försoningsverk är fullbordat. Därför är denna dag en stor dag inom kristenheten. Många språk innehåller hänvisningar till påsken. I slaviska språk, i ungerska och estniska talas om stora fredagen (estn. suur reede). En hänvisning till försoningens gåva märks i engelskans Good Friday (den goda fredagen). I många romanska språk kallas dagen också heliga fredagen (t.ex. italienskans Venerdi Santo).

 

I Norden används begreppen långfredag, (fi: pitkäperjantai), vilket är unikt för de nordiska länderna. Gamla källor vittnar dock om att ordet tidigare använts i den anglosaxiska traditionen (Long Friday).

 

I långfredagens bibeltexter följer vi händelserna på Golgata, från Jesu korsfästelse till hans död. Långfredag kl. 15 kan man fira minnet av Jesu dödsögonblick (se Bön vid Jesu dödsögonblick i Gudstjänsthandboken). Långfredagens kvällsgudstjänst är traditionellt tillägnad Jesu begravning, genom vilken Gud har helgat alla troendes gravar som en helig viloplats.

 

28. Stora lördagen (ort.)

 

I ortodoxa kyrkans tradition är stora lördagen den dag då Kristus stiger ned till dödsriket. I den tidiga kyrkan var dagen också en dopdag, dagen då dopkandidaterna döptes i samband med nattvardsfirandet. Påskfirandet inleds fortfarande med kvällsgudstjänst och liturgi.

 

29. Påsknatten, påskdagen och påskveckan

 

Påsken är kristenhetens största högtid och grunden för den kristna kyrkan. Kristi uppståndelse är i kyrkans tradition en fullständig seger över syndens och dödens välde, som var en följd av att Adam drog synden in i världen. Uppståndelsen är kärnan i det kristna budskapet, en källa till verklig glädje och något som alla människor får ta del av när Kristus kommer tillbaka i härlighet vid tidens slut. Påsken firas under 40 dagar fram till Kristi himmelsfärdsdag. Den första påskveckan, den klara veckan (ort.), firas som en veckolång söndag. Detta finns kvar i vår kalender som annandag påsk.

 

Påskdagen är en av katolska kyrkans 24 viktigaste liturgiska högtider.

 

30.  Kristi himmelsfärdsdag

 

Kristi himmelsfärdsdag infaller 40 dagar efter påsk. Högtiden baseras sig på berättelsen i Apostlagärningarna 1:6-14. Som namnet säger firar de kristna Jesu Kristi upptagande till himlen. De kristna tror att Kristus har satt sig på den heliga himmelska tronen och nu sitter på Guds Faderns högra sida. Kristus har getts all makt i himlen och på jorden och inget kan skilja de troende från Guds kärlek. Trots att vi inte kan ha kontakt med Kristus med våra mänskliga sinnen så är Kristus närvarande i sin församling genom den heliga Anden och genom sakramenten.

 

Kristi himmelsfärdsdag hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

31. Pingst

 

Pingsten brukar kallas kyrkans födelsedag. Femtio dagar efter påsk firas den heliga Andens utgjutande över apostlarna. Kristus lovade sända en annan Hjälpare till sina lärjungar. Detta hände enligt Bibeln i Jerusalem bakom stängda dörrar. Lärjungarna hörde då ett dån från himlen och såg eldslågor sätta sig på deras huvuden. Samma dag lät tretusen personer döpa sig. Högtiden grundar sig på berättelsen i början på Apostlagärningarna. I de flesta kyrkor är pingsten en tvådagars högtid.

 

Pingsten hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

32. Heliga trefaldighets dag (kat., lut.)

 

I den västliga kyrkan bestämdes år 1334 att söndagen efter pingst skulle firas med tanke på den heliga Treenigheten. Högtidens lyfter fram läran om Guds treenighet. Heliga trefaldighets dag är också trosbekännelsens söndag. I ortodoxa kyrkan kallas pingsten för Heliga Treenighetens dag.

 

Bibelns texter talar om Guds hemliga väsen som övergår allt mänskligt förstånd. Gud är en, men han har uppenbarat sig för människorna som Fader, Son och helig Ande. Gud verkar som Skapare, Försonare och Livgivare. Tron närmar sig inte Guds väsen ur ett vetenskapligt perspektiv, utan som förundran, lovprisning och förkunnande av Gud storhet och nåd.

 

I västkyrkan inleds efter heliga Trefaldighetsdagen en period i kyrkoåret med mindre och färre högtider. Trefaldighetssöndagen hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

 

 

 

 

33. Kristi heliga kropp och blod (kat.)

 

Högtiden för Kristi heliga kropp och blod (Corpus Christi) är en högtid som firas den andra söndagen efter pingst. Den hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

34. Salige Hemming, 22 maj (kat.)

 

Salige Hemming (även Hemingus 1290–21.5.1366) verkade som biskop i Åbo stift 1338–1366. Han var en av den främsta biskoparna och makthavarna i Finland under medeltiden.

 

Hemming var född i Sverige. Han instiftade ämbetet som domprost i Åbo år 1340, en skola, ett sjukhus och donerade böcker till domkyrkans bibliotek. Henrik bevakade noggrant kyrkans intressen mot staten, ökade kyrkans markägande och gav 1352 ut den första kyrkliga författningssamlingen.

 

Henrik var god vän med Heliga Birgitta. År 1514 blev Hemming officiellt saligförklarad och Hemmings transaltionshögtid firades i Åbo då hans kvarlevor högtidligen flyttades till domkyrkan  Det var tänkt att Hemming skulle helgonförklaras, men på grund av reformationen blev processen på hälft. Salige Hemmings kista finns i Åbo domkyrka.  

 

35. Joannes Döparens dag, 24 juni

 

Den 24 juni firas till minne av Johannes döparens födelse. Han var son till Zacharias och Elisabeth. Johannes döparens dag är en av de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

36. Apostlarna Petrus och Paulus dag, 29 juni (kat., ort.)

 

Redan under tidig medeltid firades minnet av apostlarna Petrus och Paulus martyrdöd. När man slutade fira apostladagar i kungariket Sverige (som Finland då tillhörde) år 1772 slutade man också fira Petrus och Paulus dag som en särskild helg. 

 

Enligt Nya testamentet var Petrus ledare för apostlarna. Jesus själv säger till honom: Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den (Matt.16:18).

 

Petrus verkade i församlingen i Rom som dess första biskop. Apostlarna Paulus och Petrus avrättades enligt traditionen på order av kejsar Nero under förföljelsen av de kristna år 67. Petrus korsfästes med huvudet nedåt och Paulus avrättades med svärd. Deras gravkyrkor hör till de största i staden Rom.

 

De heliga apostlarna Petrus och Paulus helgdagar hör till de 24 viktigaste liturgiska högtiderna i katolska kyrkan.

 

I evangelisk-lutherska kyrkan firas minnet apostlarna Petrus och Paulus på apostlarnas dag, den sjätte söndagen efter pingst. Då firas minnet av alla apostlar.

 

37. St Lars dag, 10 augusti (kat.)

 

St Lars, eller helige Laurentius, verkade som diakon i den romerska kyrkan under det tredje århundradet och led martyrdöden under kejsar Valerianus förföljelser den 10 augusti 258. Han hade fått i uppdrag att föra församlingens egendom till kejsaren. Istället delade han ut den till de fattiga och förde fram dem inför kejsaren och sade att dessa är kyrkans riktiga skatt. Laurentius piskades och placerades sedan på ett halster för att brännas till döds. Det berättas att han höll sig fast och lugn mitt under plågorna, till och med att han hånade sina bödlar och bad dem vända på honom så att han skulle stekas jämnt på båda sidor.

 

Laurentius var ett av de mest kända helgonen under medeltiden. I vårt land är flera kyrkor uppkallade efter honom, St Lars kyrka (fi. Pyhän Laurin kirkko) finns i bland annat Lojo, Vanda och Janakkala.

 

38. Kristi förklarings dag, 6 augusti (kat., ort., luth.)

 

Kristi förklarings dag har firats i Finland och Sverige sedan 1500-talet. Den inföll tidigare sjunde söndagen efter Trefaldighetsdagen, numera infaller den den åttonde söndagen efter pingst. Kristi förklaring var en en vändpunkt i hans liv. Enligt Bibeln fick apostlarna med egna ögon se Jesu gudomliga storehet och höra Guds röst: Detta är min älskade son, lyssna till honom.  Tillsammans med apostlarna och Jesus uppenbarade sig också Moses och Elia, som representanter för lagen och profeterna. Kyrkan såg från början de olika skedena i Jesu liv, hans död och uppståndelse, som ett uppfyllande av Gamla testamentets löften.

 

Kristi förklarings dag hör till de tolv största högtiderna i ortodoxa kyrkan och räknas till de 24 viktigaste lituriska festerna i katolska kyrkan.

 

39. Gudsföderskans, jungfru Marias insomnande, Jungfru Marias upptagning till himmelen (ort., kat)

 

Den sista högtiden i den östliga traditionens kyrkoår är jungfru Marias insomnande. Den grundar sig på en utombiblisk tradition. Apostlarna och samlades på ett förunderligt sätt till Marias dödsbädd. Apostlarna begrov henne, men efter tre dagar fann man inte längre kroppen. På ikoner avbildas hur Kristus hämtar sin mor upp till himlen.

 

Gudsföderskans liv började och avslutades som vilken annan människas liv som helst. Vördnaden för Maria är en viktig del av den kristna tron, och också denna högtid firas gemensamt inom olika kristna traditioner. De ortodoxa förbereder sig för firandet av denna högtid genom en tvåveckors fasta.

 

Katolikerna firar högtiden den 15 augusti. Helgen heter Heliga Jungfru Marias upptagning till himmelen hör till kyrkans 24 viktigaste liturgiska fester.