Uskontojen yhteistyö Suomessa - USKOT-foorumi ry
Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet rf

Fester och högtider inom islam

Islams fester och högtider följer den muslimska kalendern som baserar sig på månvarvet. Den muslimska kalendern börjar år 622 då profeten Muhammed flyttade från Mecka till Medina (hijra, flytt). Månåret är 10-11 dagar kortare än den kalender som baserar sig på solåret. Därför läggs ett månår till vart 33:e år. I slutet av november 2011 inleddes det muslimska året 1433. Månaderna i den islamska månkalendern står för både månårets (hijr) månader och används inom islam som namn på kalendermånaderna. De är muharram, safar, rabi’ al awwal, rabi’ al thani, jumada al ula, jumada al thani, rajab, shaban, ramadan, shawwal, dhul qi’da och dhul hijja. De arabiska stammarna kom överens om namnen på månaderna på 460-talet, ca 150 år innan Muhammed blev profet. Dygnet inleds enligt islam vid solnedgången och avslutas vid soluppgången. Dygnet inleds alltså med natten, sedan följer dagen.

 

Inom islam betyder ordet ’id en dag när man samlas. Varje fredag samlas muslimer över hela världen till fredagsbön (salat al-jum’a) i moskéer eller andra samlingsplatser, alltid när det är möjligt. Fredagsbönen hålls mitt på dagen. Bönen föregås av en predikan (khutba) som hålls av imamen som leder bönen.

 

Årets två viktigaste högtider är ’id al adha (offerdagen) och ’id al fitr (slutet på fastan). Den muslimska kalendern innehåller också många andra fester och högtider. 

 

1. Nyåret, Första månaden, muharram

 

Den muslimska tideräkningen börjar år 622 då profeten Muhammed flyttade från Mecka till Medina (hijra, flytt). Profeten Muhammed anlände till Medina den 12:e dagen i månaden rabi’ al awwal. Den dagen betecknar grundandet av det muslimska samhället. Den muslimska tideräkningen togs i bruk på befallning av kalifen Omar ibn al Khattab.

 

Dagen hijra är helgdag för muslimer. Då berättar man för barnen om profeten Muhammeds flytt från Mecka till Medina.

 

2. ’Ashura, dag 10 i månaden muharram

 

När profeten Muhammed anlände till Medina, konstaterade han att judarna i Medina fastade och firade denna dag till minne av att Mose besegrade Farao. Han uppmanade också muslimerna att fasta både den dagen och den föregående dagen, eftersom Mose också är en profet inom islam. ’Ashura firas också till minne av att Noas ark strandade och till minne av att Abraham räddades från elden.

 

’Ashura är en speciellt viktig högtid för shiiamuslimer. Det är sorgens dag, en dag då man påminns om när profeten Muhammeds barnbarna Husain blev martyr.

 

3. Minnesdagen för profetens födelse (dagen inleder månaden rabi al awwal)

 

Man känner till att profeten Muhammed föddes en måndag i månaden rabi’ al-awwal. Många anser att han föddes den 12:e dagen. Mest sannolikt är dock, enligt de muslimska källorna, att han föddes den 9:e dagen i månaden rabi’ al awwal. Den 12:e dagen firas till minne av att profeten Muhammed anlände till Medina, och som hans dödsdag. Under medeltiden började man i Egypten under fatimidiregimen fira den 12:e som profetens födelsedag. Det gör många muslimer än idag, andra inte.

 

 

 

4 Månaden Ramadan

 

Islam innehåller fem så kallade religiösa pelare. Fastan är den fjäde pelaren. Andra pelare är trosbekännelsen, bönen, allmosor och pilgrimsvandringen. Ramadan är den nionde månaden i islam. Som alla andra månader inleds också Ramadan när månskäran börjar synas på himlen. Månaden räcker 29-30 dagar och den avslutas när nymånen inleds.

 

Under Ramadan fastar muslimer från gryningen till solnedgången. Innan gryningen är det viktigt att äta så att man orkar fasta. Under fastedagen varken äter eller dricker man. Efter solnedgången brukar man äta först dadlar, ofta ett udda antal, och dricka vatten eller mjölk. Dadlarna höjer snabbt blodsockerhalten. Därefter ber man den nästsista av dagens fem böner, maghrib.  Bönen är viktig också för magen, eftersom magen vänjer sig vid att ta emot mat efter fastedagen när den fått dadlar och vätska. Efter bönen äts den egentliga måltiden, iftar, som betyder brytandet av fastan. Fastan bryts alltså av ätandet. Kvällarna under fastemånaden är fester och särskilt gäster bjuds på en festmåltid. Det är varken hälsosamt eller meningen att man ska äta alltför mycket efter fastedagen.

 

Under Ramadan strävar man efter att undvika alla laster och dåliga vanor och avsäga sig kroppens behov under dagen. Målet med fastan är att lära sig uthållighet och tålamod och bli stärkt i tron. Fastan renar själen och kroppen. Fastan hjälper oss också att förstå fattiga och hungriga och ha medkänsla med dem.

 

Uppmaningen till fasta gäller friska muslimer som passerat puberteten fysiskt och psykiskt. Gamla fastar inte, istället ger de allmosor till de fattiga. Inte heller sjuka personer, gravida eller ammande mödrar fastar under Ramadan, istället fastar de motsvarande tid senare.

 

Under Ramadan läses ur Koranen. Många läser Koranen i sin helhet, flera gånger till och med. På kvällarna under Ramadan hålls gemensamma bönestunder, tarawih, i moskéerna. Tarawih kan också bes hemma. Ramadan kallas också Koranens månad som innehåller Koranens natt.

 

5. Koranens natt, lailat al-qadr (udda dagar utmärkta: 21, 23, 25, 27 och 29)

 

Al-qadr betyder kraft, makt eller allsmäktighet. Koranens första verser (96:1-5) uppenbarades för profeten Muhammed den 21:a natten under Ramadan. Därför kallas Koranens natt också den välsignade natten.

 

I muslimska länder anser man att al-qadrnatten infaller den 27:e natten i Ramadan. Enligt traditionen som härleds till profeten Muhammed kan den också infalla någon av de andra udda nätterna under det tio sista dagarna av Ramadan. Denna natt beder man mer än under de övriga nätterna i Ramadan och under andra tider. Eftersom man inte är helt säker på när natten infaller, strävar muslimer efter att under Ramadan ägna sig åt bön och annan gudstjänst under Ramadans tio sista nätter. I Koranen nämns att gudstjänster som hålls under al-qadrnatten är värdefullare än tusen månaders gudstjänster annars.   

 

6. ’Id al-fitr, 1-3 i månaden shawwal

 

’Id al-fitr är en högtid som avslutar fastan. Under den första dagen är det förbjudet att fasta, och det är det viktigaste man behöver veta om ’id. Denna dag firar muslimer den lyckade fastetiden. Hit hör tacksägelse till Gud för att man kunnat utföra en av islams plikter eller pelare. På morgonen efter soluppgången ber muslimer tillsammans ’idbönen som alla deltar i. Efter denna korta bön är det dags för predikan. Före bönen betalas allmosor (zakat al-fitr) så att också de fattiga kan delta i högtiden. Som allmosor ges en penningsumma motsvarande mat för en hel dag.

 

Under högtiden besöker man varandra och upprätthåller släktrelationer. Som sig bör klär man upp sig, särskilt barnen. Barnen får vanligen presenter av föräldrarna, pengar eller något annat. I Finland utbyter man gåvor också mellan vänner. Barnens förväntan påminner om väntan på julklappar. Inom islam har givandet av gåvor ingen speciell religiös betydelse.

 

I muslimska länder är alla tre dagarna lediga under ’idhögtiden. Muslimer tillönskar varandra’id mubarak som betyder ha en välsignad eller god högtidsdag.

 

7. ’Arafa(t)dagen, pilgrimsvandringsdagen, 9:e dhul hijja

 

Pilgrimsvandringen är den sista av de fem pelarna inom islam. De övriga pelarna är trosbekännelsen, bönen, allmosor och fasta. Dhul hijja infaller i den 12:e månaden av den muslimska kalendern. Alla muslimer som har ekonomisk möjlighet och vars hälsa det tillåter är förpliktade att en gång i livet göra en pilgrimsresa till Mecka (hajji). Mecka är profeten Muhammeds födelsestad. I mitten av den heliga moskén finns en kubformad sten, Kaba, som symboliser Guds enhet. Under hajji vandrar man runt Kaba sju gånger motsols (tawaf). Kaba anger också i vilken muslimer vänder sig för att be. Under hajji vandrar man också sju gånger mellan kullarna Safa’ och Marwa (sa’i). Så minns man profeten Ismails mor Hajaria, som sökte vatten till sin son mellan dessa kullar. Hon fann sedan källan Zamzam, som ger vatten ännu idag.

 

Årligen företar ca 2.5 miljoner pilgrimsvandringen, hajji. Det är det största årliga fredsevenemanget. Muslimer från olika länder på jorden och från olika samhällsklasser möts i Mecka som ett svar på Guds kallelse. De klär sig anspråkslöst. Männen har en vit ihram, som består av två tygstycken. Hajj stärker samhörigheten och känslan jämlikhet, både broderskap och systerskap. När en muslim har gjort en hajji med ödmjukt sinne får han syndernas förlåtelse av Gud.  

 

Pilgrimsvandringen börja den åttonde dagen i månaden dhul hijja och kulminerar den nionde dagen. Då är alla pilgrimer samlade på Arafatslätten nära Mecka. Där ber man på eftermiddagen fram till solnedgången. Pilgrimsvandringen avslutas 12 eller 13 i dagen i dhul hijja. Också andra än pilgrimer fastar under Arafatdagen. Den är efter fastedagen Ramadan den bästa dagen att fasta.

 

8. ’Id al-adha, 10-13 i månaden dhul hijja

 

’Id al-adha betyder offerfest. Den infaller efter Arafatdagen. På dagen ’id ber man ’idbönen på morgonen och firar slutet på pilgrimsresan, hajji. Man minns också hur Abrahams son Ismael räddades från att offras. Muslimer offrar vanligen ett får som delas i tre delar. En del äter man själv, den andra delen delas ut till släkten och den tredje till de fattiga. Under pilgrimsvandringen offrar deltagarna också men firar inte ’idfesten.

 

Liksom under ’id al-fitri hälsar man också nu på vänner och släktingar. I Finland ger man denna dag ofta presenter till barnen. I muslimska länder varierar praxis, ibland får barnen presenter bara under ’id al adha. ’Id al-adha kallas också ’id al-kabiri, den stora festen. Också under ’id al-adha tillönskar man varandra id mubarak, välsignad eller god högtidsdag.

 

’Id al-adha räcker fyra dagar under vilka man inte får fasta.